2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 8

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Try to Find Me – Needs Ending

Det är få saker som kan få mig att känna mig sådär kliande irriterande som när jag inte kan placera en melodislinga eller sampling. När den allra sista pusselbiten fattas. Needs Ending var en av låtarna som det dröjde innan jag till sist kunde identifiera som Jo Jo Zeps Losing Game. Eller rättare sagt inledningen av densamma. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 7

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Funk D’Void – Diabla (Joash Orchestral Remix)

Lagom till tioårsjubileet av Diabla blev det dags för ett återsläpp, den här gången med remixer av Metrik och Joash. Mycket hinner hända på tio år, inte minst soundmässigt på dansgolvet. Skotsk-svenske Lars Sandbergs ursprungsversion av Diabla var en rätt hänsynslös attack på trumhinnorna som pumpade ut sin ammunition från en ohelig allians mellan techno och tribal house. Inte mycket av det här finns kvar när Joash fått sin vilja igenom. Egentligen inte mycket mer än konturerna efter melodin. Vad kunde därför vara mer passande än ett gästspel hos Exorcisten? läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 6

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Pete Herbert & Golden Fleece – Ivory Waves (Original Mix)

Det hinner gå ganska precis en sekund av Ivory Waves för att jag ska börja tänka Promised Land. Inte bara en av de bästa houselåtar som gjorts, en av de bästa låtar som gjorts överhuvudtaget. Det behövs knappt mer för att mina öron ska hinka ut alla potentiella invändningar genom rutan och gilla läget. Mycket. När det sedan visar sig att det inte bara är beatet och den väsande hi-haten som Pete Herbert och Golden Fleece lånat från Joe Smooths episka euforigospel utan, tja, egentligen hela paketet – då är det definitivt inte längre något snack. En tidsresa tillbaka till housens åttiotalsrötter, med housepiano och allt. I händerna på litauiska Downtown Party Network blir Ivory Waves något helt annat, en betydligt mer uppdaterad åttiotalsretrofiering. Väldigt bra den också, men i slutändan är det ändå originalet som är först över mållinjen. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 5

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

The Miracles Club – Can You Feel It

När Larry Heard 1986 la sista handen vid Can You Feel It hade han förmodligen ingen aning om att han precis skapat ett av housens mest definierande ögonblick. Heards instrumentala originalversion fick sällskap av en Fingers Inc-kollegan Robert Owens för att sedan byggas vidare av andra. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 4

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Tim Deluxe – Transformation

Tim Deluxe är en enda låt för mig: 2002 års It Just Won’t Do. Sam Obernik-samarbetet som är var så irriterande påträngande att det till slut blev bra (Och med sin video som får sportfotografernas kvinnliga beachvolleyfotograferande att kännas rätt modernt och jämställt.) När jag hör Transformation är det svårt att tro att det handlar om samme man. Vi har lämnat Miami, Sisqo’s Shakedown och solskensmarinerad latinotrumpet långt bakom oss. Istället får vi instrumental pianohouse av mörkaste och mest ödesmättade sort. Dessutom med en metallisk hi-hat och ett trumhamrande som tar oss på en tidsresa tillbaka till det sena åttiotalet och Derrick May. En tolv minuter lång musikalisk förvandling som träffar rakt i mellangärdet. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 3

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Blue Satellite – Aurora pt. 1 (Kill the Hero Remix)

När jag först såg att Philip Schwan har Warsaw som hemadress tänkte jag att Blue Satellite är ännu ett namn som gör den stadigt ökande skaran elektronikmusikproducenter från det forna östblocket sällskap. Men Schwans hemort är just Warsaw, inte Warszawa. Warsaw, Indiana, USA, närmare bestämt. Det är härifrån som Schwan skjuter upp sin satellit till sin omloppsbana runt ett jordklot som dansar och ler. Det är precis så Aurora låter. Som en enda animerad dansfest i samma kongadans som Lifelike och Fred Falke. Musik som utan att missa ett danssteg skulle platsa på Daft Punks Discovery. Retrofierat analogåttiotal i sin mesta pastellprakt. När sedan satelliten passerar ovanför Japan och får lite ny färg av Kill the Hero då blir leendena ännu bredare. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 2

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Massive Attack vs. Burial – Paradise Circus

Före premiärspelningen av Burials omstöpning av Paradise Circus sammanfattade programvärden Mary Anne Hobbs låten med orden “this is absolutely glorious”. Absolutely glorious. Jag vet inte om det var sättet hon sa det på eller om de två orden gifta med varandra alltid lyckas skapa den poetiska ljudbilden. läs hela

Pet Shop Boys – Winner (remixvinnaren)

När Pet Shop Boys släppte första singeln från kommande albumet Elysium gick det lite sådär. Ingen katastrof, visserligen, men rätt långt till duons största stunder. Och dessutom en lite oroande sväng in på fel väg. Särskilt som inte ens b-sidorna riktigt orkade med att glänsa.

Hoppet stod då till remixerna. När andra får chans att tolka Chris och Neils musik. Något som inte heller alltid varit en kvalitetsstabil företeelse (lika mycket fingertoppskänsla som duon haft i sitt musikskapande, lika lite känsla har de haft i valet av remixare. Åtminstone under nittiotalet – det har varit lite bättre under tvåtusentalet. läs hela

This Ain’t Chicago: The Underground Sound of UK House & Acid 87-91

Stora delar av musikhistorien har en tydlig geografisk startpunkt. Inte bara i ett land, utan ofta till och med i en stad. Chicago är en sådan stad.

Beroende på vem man frågar så kan däremot musikstaden Chicago däremot betyda lite olika saker. För många är Chicago säkert blues, soul och Chess Records. För mig och många andra är Chicago house.

Housens histora har förpackats och förpackats om hur många gånger som helst vid det här laget. Alla de stora, banbrytande och definierande, ögonblicken har samlats gång på gång. Kanske aldrig lika heltäckande och ambitiöst som den briljanta 15 cd-boxen The History of the House Sound of Chicago, en av de bästa boxar som satts samman överhuvudtaget. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 1

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Benny Benassi feat. T-Pain – Electroman

Det är väl få saker som de senaste åren känns lika tröttsamma som sönderautotunade soulsångare och rappare över generiska housebeat. Med tanke på att Electroman klarar av alla de här punkterna, och dessutom lägger till lite Scooter-inspirerad kosackdans, så borde förstås låten aldrig ha överlevt den första halvminuten i mitt sällskap. Och visst ligger Electroman farligt nära toleransens yttersta gräns, men när vräkhousemästaren Benassi väver ihop ett alster som behåller dynamiken med sitt upp- och nedväxlande, en klistrig icke-refräng och framförallt en fullständigt förkrossande svängig basgång, ja, då kan jag inte låta bli att sugas med. läs hela