2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 3

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Blue Satellite – Aurora pt. 1 (Kill the Hero Remix)

När jag först såg att Philip Schwan har Warsaw som hemadress tänkte jag att Blue Satellite är ännu ett namn som gör den stadigt ökande skaran elektronikmusikproducenter från det forna östblocket sällskap. Men Schwans hemort är just Warsaw, inte Warszawa. Warsaw, Indiana, USA, närmare bestämt. Det är härifrån som Schwan skjuter upp sin satellit till sin omloppsbana runt ett jordklot som dansar och ler. Det är precis så Aurora låter. Som en enda animerad dansfest i samma kongadans som Lifelike och Fred Falke. Musik som utan att missa ett danssteg skulle platsa på Daft Punks Discovery. Retrofierat analogåttiotal i sin mesta pastellprakt. När sedan satelliten passerar ovanför Japan och får lite ny färg av Kill the Hero då blir leendena ännu bredare. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 2

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Massive Attack vs. Burial – Paradise Circus

Före premiärspelningen av Burials omstöpning av Paradise Circus sammanfattade programvärden Mary Anne Hobbs låten med orden “this is absolutely glorious”. Absolutely glorious. Jag vet inte om det var sättet hon sa det på eller om de två orden gifta med varandra alltid lyckas skapa den poetiska ljudbilden. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 1

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Benny Benassi feat. T-Pain – Electroman

Det är väl få saker som de senaste åren känns lika tröttsamma som sönderautotunade soulsångare och rappare över generiska housebeat. Med tanke på att Electroman klarar av alla de här punkterna, och dessutom lägger till lite Scooter-inspirerad kosackdans, så borde förstås låten aldrig ha överlevt den första halvminuten i mitt sällskap. Och visst ligger Electroman farligt nära toleransens yttersta gräns, men när vräkhousemästaren Benassi väver ihop ett alster som behåller dynamiken med sitt upp- och nedväxlande, en klistrig icke-refräng och framförallt en fullständigt förkrossande svängig basgång, ja, då kan jag inte låta bli att sugas med. läs hela

Omslag "Disco Circus 3"

Disco Circus 3 – Compiled by Mighty Mouse

Det känns som lite av ett mönster. Först var det Joey Negro som hade svårt att leva upp till förväntningarna och nu är det människorna bakom Future Disco-serien som har problem att få ordning på tillvaron. När det var dags för volym fem (eller volym sex beroende på om man räknar Poolside Sounds från tidigare i somras) så var förväntningarna som vanligt höga. Future Disco har seglat upp som en av de mest stabila samlarna av nydisco.

Vi får hoppas att volym fem bara är en tilfällig svacka. läs hela

Omslag "20 Mutant Disco Uptown Edits"

20 Mutant Disco Uptown Edits

Knappt har jag hunnit skriva hyllande om Joey Negros discosamlingsförmågor förrän det är dags för en ny del. Som vanligt på Joeys eget Z Records. Som vanligt med väldigt mycket disco i botten.

Julafton.

Ja, eller det borde åtminstone vara det. Sen inser jag att Nu Disco Daze & Re-Edit Nights inte alls är så bra som den borde vara. Inte sådär Joey Negro-bra.

Särskilt förvånande med tanke på namnen som är inblandade. Faze Action, Bottin, The Revenge, Onur Engine och förstås Joey själv, inte sällan under sina olika alias. Men det vill sig inte riktigt. Det som borde vara en (ny)discofest blir mest lite snyggt svalt. På det farligt nära tråkiga sättet. Till och med några av The Sunburst Bands organiska glitterbomber strippas från sin puls. läs hela

Disco Football by Sharp Photography

Fotbollsdisco

”We ain’t no hooligans / this ain’t a football song” rappade John Barnes i New Orders World in Motion. Englands officiella VM-fotbollslåt 1990.

Det var förmodligen precis därför den var så bra. Inte bara för att vara en fotbollslåt – det är dessutom en av New Orders allra bästa låtar. Men den ain’t no football song. Det är den alldeles för bra för.

Soccer, gruppen vi pratar om nu alltså, har ungefär ingenting med fotboll att göra. Det i sig är förstås väldigt bra. Ännu bättre är att vi skriver både ”1979” och ”disco” i marginalen. läs hela

Broken Heart by myemospace.com

Discokärlek 101

I walk through fire, just say the word
Or if you want me to fly for you baby, I fly like a bird
If it’s love that you want, just tell me when
Or if you want my shoulder to cry on
I’ll be your friend
Just ask me
Just ask me baby

Vi har hört samma berättelse så många gånger förut. Den euforiexploderande nyförälskelsen. Ain’t no mountain high enough. När Bobby Thurston 1978 berättade sitt eget kapitel var han varken först eller sist. Kanske inte ens bäst eller mest innerlig.

Men vad gör väl det. läs hela

Spotify toppbild
Blush "Lift Off"

Way of the exploding disco

När det begav sig var den genomsnittliga livslängden för en discoartist ungefär den tid det tog att snurra sig igenom en tolvtummare. Blush verkar inte ha varit ett undantag.

Faktum är att gruppnamnet är ungefär allt jag vet om duon. Och att de backades av musikmotorn Mike Pilot. Och verkar ha kommit från Sydafrika.

Ännu en gemensam nämnare mellan många discofenomen. Deras musikaliska biografier är sällan välnedtecknade.

Men vad gör väl det. Ett album fick vi i alla fall – 1979 års Out of This World. Och var börjar väl en rymdresa om inte i startögonblicket. När g-kraften möblerar om organen och omvärlden smetas ut längs med hornhinnan. Lift Off. läs hela

Samling "Future Disco - Poolside Sounds"

Future Disco: Poolside Sounds

Det är lätt att fuska.

Lite nydiscoflörtande Going Back to My Roots-gitarr och bakgrundsstråkar som får mig att tänka på Forget Me Nots. Och så lite förförisk Lolita-sång ovanpå det. Precis lagom mycket blasé. Och så titeln Get Up Disco.

Det krävs inte särskilt mycket mer för att klara av Ola-införsäljningen.

När det sedan är Soho 808 som står som avsändare, ja då gör det definitivt inte saker och ting sämre. Inte så att jag har något djupt och intimt förhållande till duon, men de låg bakom en av de bästa låtarna på finfina samlingen The Wurst Music Ever förra året. Det räcker bra så. läs hela