Panti Bliss – Oppressive (The Best Gay Possible)

Helt plötsligt, när snön hittat hit igen, upptäcker jag att Pet Shop Boys remixat ut nytt. Ja, eller snarare tonsatt ett tal.

Fram till igår hade jag överhuvudtaget inte hört talas om Panti Bliss. Än mindre om en homofobikontrovers som Panti, eller Rory O’Neill, började året med. Men efter en snabbsväng genom Googles sökvärld upptäcker jag att Panti är en drag queen-institution på Irland, som i början av 2014 hamnat i en mindre mediestorm kring anklagelser om homofobi och vad det egentligen innebär. Och kanske ännu mer om vem som har rätt att definiera ordet – och har rätt att känna sig kränkt och utsatt.

I början av februari i år gav sedan Panti ett anförande på Abbey Theatre kring händelserna. Ett tal som snabbt tonsattes av Out!rage. Fyra och en halv minut mitt emellan Very plastblåsigaste stunder och sambatrummorna på Bilingual.

Det, tillsammans med hela temat, gör förstås att det känns väldigt självklart att även Chris och Neil väljer att lägga ett partitur under Pantis ord.

Det blev inte bara en version, utan två i bara farten. I sin dansmix blir det tio minuter som gör flera nedslag i Pet Shop Boys musikaliska tidslinje. Där West End Girls och Mobys Miserablism-remix är några av resenärerna som tittar förbi. Vid sidan om står en sorgsen Paul Shapiro-flöjt och under alltihop rullar pianot från My October Symphony (vilket i sig känns som mer än en slump, i skenet av Rysslands agerande mot homosexuella och grannländer, med tanke på att just My October Symphony då, precis efter murens fall, målade upp bilden av den nationella och individuella förvirringen, osäkerheten och rotlösheten hos människor som inte känt till något annat än en värld av förtryck).

I sin Slow-mix tar Oppressive än mer kostymen av då och nu, med duons tidigaste musikaliska dagar i en intim stängningsdagstryckare med de senaste årens medelåldersmelankoliska Pet Shop Boys.

Musik som gjord för insnöade dagar. Men också musik som i en mycket bättre värld aldrig hade skapats överhuvudtaget.

Och ja, Putin gör ett gästspel.

Kommentera