2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 7

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Funk D’Void – Diabla (Joash Orchestral Remix)

Lagom till tioårsjubileet av Diabla blev det dags för ett återsläpp, den här gången med remixer av Metrik och Joash. Mycket hinner hända på tio år, inte minst soundmässigt på dansgolvet. Skotsk-svenske Lars Sandbergs ursprungsversion av Diabla var en rätt hänsynslös attack på trumhinnorna som pumpade ut sin ammunition från en ohelig allians mellan techno och tribal house. Inte mycket av det här finns kvar när Joash fått sin vilja igenom. Egentligen inte mycket mer än konturerna efter melodin. Vad kunde därför vara mer passande än ett gästspel hos Exorcisten? läs hela

Pet Shop Boys – Elysium

Jag börjar med att skriva något positivt om Ego Music och Hold On.

De är inte The Sodom and Gomorrah Show.

När jag första gången hade lyssnat igenom Pet Shop Boys elfte album (beroende på hur man räknar) var jag rätt benägen att stämma in i den rätt samstämmigt sågande kritikerkör som tyckt till om Elysium. Chris och Neils sämsta album, med råge.

Om det här hade handlat om ett album med en grupp jag aldrig hade hört talas om så skulle historien förmodligen ha slutat här. Men nu pratar vi om tidernas bästa popgrupp och då måste jag förstås tvinga mig till en genomlyssning till. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 6

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Pete Herbert & Golden Fleece – Ivory Waves (Original Mix)

Det hinner gå ganska precis en sekund av Ivory Waves för att jag ska börja tänka Promised Land. Inte bara en av de bästa houselåtar som gjorts, en av de bästa låtar som gjorts överhuvudtaget. Det behövs knappt mer för att mina öron ska hinka ut alla potentiella invändningar genom rutan och gilla läget. Mycket. När det sedan visar sig att det inte bara är beatet och den väsande hi-haten som Pete Herbert och Golden Fleece lånat från Joe Smooths episka euforigospel utan, tja, egentligen hela paketet – då är det definitivt inte längre något snack. En tidsresa tillbaka till housens åttiotalsrötter, med housepiano och allt. I händerna på litauiska Downtown Party Network blir Ivory Waves något helt annat, en betydligt mer uppdaterad åttiotalsretrofiering. Väldigt bra den också, men i slutändan är det ändå originalet som är först över mållinjen. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 5

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

The Miracles Club – Can You Feel It

När Larry Heard 1986 la sista handen vid Can You Feel It hade han förmodligen ingen aning om att han precis skapat ett av housens mest definierande ögonblick. Heards instrumentala originalversion fick sällskap av en Fingers Inc-kollegan Robert Owens för att sedan byggas vidare av andra. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 4

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Tim Deluxe – Transformation

Tim Deluxe är en enda låt för mig: 2002 års It Just Won’t Do. Sam Obernik-samarbetet som är var så irriterande påträngande att det till slut blev bra (Och med sin video som får sportfotografernas kvinnliga beachvolleyfotograferande att kännas rätt modernt och jämställt.) När jag hör Transformation är det svårt att tro att det handlar om samme man. Vi har lämnat Miami, Sisqo’s Shakedown och solskensmarinerad latinotrumpet långt bakom oss. Istället får vi instrumental pianohouse av mörkaste och mest ödesmättade sort. Dessutom med en metallisk hi-hat och ett trumhamrande som tar oss på en tidsresa tillbaka till det sena åttiotalet och Derrick May. En tolv minuter lång musikalisk förvandling som träffar rakt i mellangärdet. läs hela

25-årsjubileum, Actually

Jag har stått utanför King’s Cross Station. Bara stått. En stund.

Inget särskilt speciellt. Inget unik. Många andra har gjort samma sak. Jag är säkert inte ens ensam om anledningen till att jag under ett besök åkte till King’s Cross Station bara för att, tja, ha varit vid King’s Cross Station.

Anledningen var King’s Cross. Sista låten på Pet Shop Boys äldsta album. Eller andra album. Eller tredje album. Beroende på hur man räknar.

På flera ställen släpps idag duons senaste album Elysium (som jag lär återkomma till rätt snart). Men det är också på dagen 25 år sedan Actually landade. läs hela

2011 tärningar

100 fantastiska låtar 2011, del 3

Traditionsenligt, och traditionsenligt försenat, är det dags för en genomgång av 100 låtar alla borde upptäcka och ta med sig från 2011. Har du missat de tidigare 100-listorna jag ställde samman på dagensskiva.com hittar du länkar dit längst ner på sidan. 100 låtar. 10 delar. Uppdelade över tio veckor. De låtar som finns i Spotify kommer att hamna i den här spellistan.

Blue Satellite – Aurora pt. 1 (Kill the Hero Remix)

När jag först såg att Philip Schwan har Warsaw som hemadress tänkte jag att Blue Satellite är ännu ett namn som gör den stadigt ökande skaran elektronikmusikproducenter från det forna östblocket sällskap. Men Schwans hemort är just Warsaw, inte Warszawa. Warsaw, Indiana, USA, närmare bestämt. Det är härifrån som Schwan skjuter upp sin satellit till sin omloppsbana runt ett jordklot som dansar och ler. Det är precis så Aurora låter. Som en enda animerad dansfest i samma kongadans som Lifelike och Fred Falke. Musik som utan att missa ett danssteg skulle platsa på Daft Punks Discovery. Retrofierat analogåttiotal i sin mesta pastellprakt. När sedan satelliten passerar ovanför Japan och får lite ny färg av Kill the Hero då blir leendena ännu bredare. läs hela