Pet Shop Boys – Winner (remixvinnaren)

När Pet Shop Boys släppte första singeln från kommande albumet Elysium gick det lite sådär. Ingen katastrof, visserligen, men rätt långt till duons största stunder. Och dessutom en lite oroande sväng in på fel väg. Särskilt som inte ens b-sidorna riktigt orkade med att glänsa.

Hoppet stod då till remixerna. När andra får chans att tolka Chris och Neils musik. Något som inte heller alltid varit en kvalitetsstabil företeelse (lika mycket fingertoppskänsla som duon haft i sitt musikskapande, lika lite känsla har de haft i valet av remixare. Åtminstone under nittiotalet – det har varit lite bättre under tvåtusentalet.

Bland de officiella remixarna hittar vi den här gången Andrew Dawson, ursprungsproducenten av Winner, remixveteranerna Wideboys och svenske John Dahlbäck. De samlas förvånansvärt nära varandra. Ja, eller egentligen inte särskilt förvånande med tanke på dagens klubbgolvstemperatur, men att de skulle göra så likartade remixer var ändå lite överraskande.

John Dahlbäck gör säsongstrendig svenskhouse i sin remix, komplett med flyglarmsmelodi och stora DUUUUUSH-trummor, Wideboys gör autotunad galaärpiskhouse och Dawsons HappyHour-remix landar mittemellan de två.

På upploppet finns det egentligen bara två kandidater som slåss om segern: Sverige och USA. Niki & The Dove och Andrew Dawson. Den andra Andrew Dawson.

Gustaf Karlöf och Malin Dahlström skapar en väldigt lyckad hybrid mellan deras egna studsekande trumorgier, en digitalkaxig basgång, Deadmau5:s trancetechhouse och burkade vemodsstråkar som känns väldigt mycket Pet Shop Boys.

Men när det kommer till kritan är det en remix som seglar långt förbi alla konkurrenter. När cirkeln sluts och vi är tillbaka hos Andrew Dawson igen, fast den här gången i hans HappySad-remix.

Och när man hör den känns det som att det var Neil och Chris själva som förstörde originalproduktionen, inte Dawson.

Den svulstiga gitarrpopwannabe-aura som omgav trions originalskapelse är som bortblåst. Istället har Winner förvandlats till en storslaget intim ballad. En vemodigt varm cello och Neils röst. Några försiktiga bakgrundsklockor. Känslor som växer sig starkare, stärkta av långsamt marscherande trummor. Det blir musik som matchar Neils text betydligt bättre. Euforin att hitta den livsstora kärleken när man sedan länge tappat hoppet. Att kasta sig rakt ut utan att tänka på morgondagen, utan krockkudde och säkerhetslina. Känslor som gnistrar ännu mer mot den blå bakgrunden.

Sällan har sportmetaforer låtit så här bra.

This is the moment, we’ll remember, every day for the rest of out lives
Time may rush us, hurt or love us, but on this day we have arrived

It’s been a long time coming
We’ve been in the running for so long
but now we’re on our way
Let the ride just take us, side by side and make us
See the world through new eyes every day

You’re a winner
I’m a winner
This is all happening so fast
You’re a winner
I’m a winner
Let’s enjoy it all while it lasts

En reaktion på ”Pet Shop Boys – Winner (remixvinnaren)

Kommentera